Аннотация
Adenomioz bachadon miometriysida endometriyal bez va stromaning ektopik joylashuvi bilan tavsiflanadigan, estrogen-qaram va surunkali yallig‘lanish bilan kechuvchi ginekologik kasallik hisoblanadi. U dismenoreya, anormal uterin qon ketish, surunkali tos og‘rig‘i va reproduktiv funksiyaning buzilishi bilan namoyon bo‘lib, ayollar hayot sifatiga sezilarli salbiy ta’sir ko‘rsatadi. So‘nggi yillarda adenomioz tashxisi qo‘yilayotgan ayollar sonining oshishi ushbu kasallikning patogenezi va xavf omillarini chuqurroq o‘rganish zarurligini ko‘rsatmoqda. Metabolik sindrom esa insulin rezistentligi, abdominal semizlik, dislipidemiya va arterial gipertenziya bilan xarakterlanib, tizimli metabolik va yallig‘lanish muhitini shakllantiradi. Ushbu sindrom ayollar reproduktiv salomatligiga ko‘p qirrali ta’sir ko‘rsatib, estrogen-qaram patologiyalar rivojlanishi uchun qulay fon yaratadi. Shu nuqtayi nazardan, adenomioz va metabolik sindrom o‘rtasidagi bog‘liqlikni tizimli baholash dolzarb ilmiy va klinik ahamiyatga ega.
Библиографические ссылки
Bird CC, McElin TW, Manalo-Estrella P. The elusive adenomyosis of the uterus—revisited. Am J Obstet Gynecol. 1972;112(5):583–593.
Benagiano G, Brosens I, Habiba M. Adenomyosis: a life-cycle approach. Reprod Biomed Online. 2015;30(3):220–232.
Reinhold C, Tafazoli F, Wang L. Imaging features of adenomyosis. Hum Reprod Update. 1998;4(4):337–349.
Cullen TS. Adenomyoma of the uterus. Philadelphia: WB Saunders; 1908.
Dueholm M. Transvaginal ultrasound for diagnosis of adenomyosis: a review. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2006;20(4):569–582.
Exacoustos C, Brienza L, Di Giovanni A, et al. Adenomyosis: three-dimensional sonographic findings of the junctional zone and correlation with histology. Ultrasound Obstet Gynecol. 2011;37(4):471–479.
Bazot M, Daraï E. Role of transvaginal sonography and magnetic resonance imaging in the diagnosis of uterine adenomyosis. Fertil Steril. 2018;109(3):389–397.
Vercellini P, Vigano P, Somigliana E, Fedele L. Adenomyosis: epidemiological factors. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2006;20(4):465–477.
Leyendecker G, Kunz G, Herbertz M, Beil D, Huppert P. Uterine peristaltic activity and the development of endometriosis and adenomyosis. Ann N Y Acad Sci. 2004;1034:338–355.
Naftalin J, Hoo W, Nunes N, et al. Association between ultrasound features of adenomyosis and severity of menstrual pain. Ultrasound Obstet Gynecol. 2016;47(6):779–783.
Struble J, Reid S, Bedaiwy MA. Adenomyosis: a clinical review of a challenging gynecologic condition. J Minim Invasive Gynecol. 2016;23(2):164–185.
Kunz G, Beil D, Huppert P, Noe M, Kissler S, Leyendecker G. Adenomyosis in endometriosis—prevalence and impact on fertility. Hum Reprod. 2005;20(8):2309–2316.
Tremellen KP, Russell P. Adenomyosis is a potential cause of recurrent implantation failure during IVF treatment. Aust N Z J Obstet Gynaecol. 2011;51(3):280–283.
Ota H, Igarashi S, Hatazawa J, Tanaka T. Is adenomyosis an immune disease? Hum Reprod. 1998;13(7):2001–2004.
Kitawaki J, Noguchi T, Amatsu T, et al. Expression of aromatase cytochrome P450 protein and messenger ribonucleic acid in human adenomyotic tissue but not in normal myometrium. Biol Reprod. 1997;57(3):514–519.
Brosens I, Gordts S, Habiba M, Benagiano G. Uterine adenomyosis: a need for uniform terminology and consensus classification. Reprod Biomed Online. 2015;31(4):569–574.
García-Solares J, Donnez J, Donnez O, Dolmans MM. Pathogenesis of uterine adenomyosis: invagination or metaplasia? Fertil Steril. 2018;109(3):371–379.
Yamaguchi M, Katayama K, Yoshino O, et al. Serum cytokine levels in adenomyosis. Reprod Sci. 2014;21(5):556–561.